Reviews

Eufori : en roman om Sylvia Plath by Elin Cullhed, Caroline Albertine Minor

karuzelanakoparce's review against another edition

Go to review page

3.0

Nic specjalnego, poza zadziwiającym opisem jazdy konnej jako narzędzia zaspokojenia seksualnego nudnych angielskich koniar :O

nixlily's review against another edition

Go to review page

challenging dark emotional reflective sad medium-paced
  • Plot- or character-driven? Character
  • Strong character development? No
  • Loveable characters? No
  • Diverse cast of characters? N/A
  • Flaws of characters a main focus? Yes

4.0

sirohub's review against another edition

Go to review page

challenging emotional sad slow-paced

2.5

jenniferpalmblad's review against another edition

Go to review page

dark emotional reflective sad tense fast-paced
  • Plot- or character-driven? Character
  • Strong character development? It's complicated
  • Loveable characters? It's complicated
  • Diverse cast of characters? No
  • Flaws of characters a main focus? Yes

3.75

irmelistehager's review against another edition

Go to review page

dark emotional inspiring reflective fast-paced
  • Plot- or character-driven? Character
  • Strong character development? Yes
  • Loveable characters? It's complicated
  • Diverse cast of characters? No
  • Flaws of characters a main focus? Yes

4.5

ellazoe03's review against another edition

Go to review page

emotional informative reflective medium-paced

4.0

teklagyorgy's review against another edition

Go to review page

4.0

Az Eufória – Sylvia Plath élete nyomán az író és költő utolsó éveit meséli el naplószerű formában. A lapokon megelevenedik az összes fájdalom és küzdelem, melyekkel feltételezem Sylvia Plath viaskodott az öngyilkossága előtt. Az egész ügy végtelenül szomorú és elkeserítő, ha legalább a férje nem lett volna csapodár, ha egy kicsit jobban odafigyelt volna a feleségére, ha…

Tulajdonképpen ez a könyv remek kísérője lehet Az üvegburának, a fikció mögött meghúzódó valóságnak. És remek képet adhat bárkinek, aki Sylvia Plath-re kíváncsi, és nem a róla szóló száraz tényekre.

Kifejezetten nehéz olvasmány, ám ahogyan a Prozac-ország, úgy az Eufória is megéri a rászánt időt, mert nagyon szépen körvonalazódik benne a depresszió mibenléte.

Bővebben: https://www.gyorgytekla.hu/2023/04/elin-cullhed-euforia-sylvia-plath-elete-nyoman/

missbookiverse's review against another edition

Go to review page

3.0

Der Roman aus Sicht von Sylvia Plath funktioniert gut als Gegenstück zu Palmens [b:Du sagst es|30896289|Du sagst es|Connie Palmen|https://i.gr-assets.com/images/S/compressed.photo.goodreads.com/books/1467796330l/30896289._SY75_.jpg|46148160], das die Beziehung zwischen Plath und Hughes aus Hughes' Perspektive schildert. Allerdings reicht es, einen der beiden Romane zu lesen. Wenn ich Du sagst es nicht schon gekannt hätte, hätte Euphorie mich sicher streckenweise nicht so gelangweilt. So hat es mich aber noch vor der Hälfte ermüdet, Sylvias ewigen Selbstzweifeln und Stimmungsschwankungen zu lauschen, mitzuverfolgen wie sie ihr Frausein v. a. über Mutterschaft, Fruchtbarkeit und Begehrenswertheit definiert und an ihrer Seite wütend darüber zu werden, dass sie als Frau ganz selbstverständlich den Großteil der Care-Arbeit zu Hause übernimmt (ja, altes Thema). Sicher nicht unrealistisch, aber auf Dauer schwer mitanzuhören (obwohl Jördis Triebel eine hervorragende Lesung abliefert). Besser gefallen als bei Palmen hat mir hier allerdings der Schreibstil: kein Kitsch, keine Pathetik, sondern rohe Worte und Gedanken, die Plaths eigenes Werk leise aufklingen lassen.

leanneymu's review against another edition

Go to review page

 Really struggled to pick this one up regularly. It’s beautifully written, but perhaps too introspective/character-driven for my tastes… 

msstwnpks's review against another edition

Go to review page

3.0

Ägnade hela romanen åt att störa mig på att rösten kändes mer som författarens egna än som Sylvia Plath (vi är nämligen SÅHÄR tighta sen jag läste Glaskupan i gymnasiet så jag vet EXAKT hur hon låter!). Men mot slutet kände jag mig tyngre och tyngre och blev tvungen att erkänna att det här var en väldigt genuin skildring av hur det känns att bli lämnad (är det här ett goodreads-konto eller egenterapi? Ingen vet)

Kanske var hela syftet med boken att plocka ner myten om Sylvia Plath och skina nån sorts allmänmänskligt ljus på henne? Fast jag vet inte. Det är skillnad på den sårbara och allmänmänskliga tonen jag tyckte om och den vulgära och snudd på patetiska tonen som ofta halkade in. Jag sänker betyget från svag fyra till stark trea i skrivandets stund!!! Det märks dock att det finns en stark psykologisk människokännedom här gömt bakom en kanske lite för ofiltrerad skrivprocess (?). Jag ser fram emot att läsa mer Cullhed!