WOW WOW WOW!!! Jag är helt kär i den här boken och jag tror att jag har hittat min nya favoritbok! Jag har gråtit både ledsna och glada tårar, jag har skrattat, skrikit, rodnat, lett från öra till öra, blivit överraskad och älskat så mycket under dessa 400 sidor.

Gick bland bokhyllorna i en second hand affär och samlade på mig alla böcker jag tyckte såg intressanta ut. Den här tyckte jag inte var speciellt tilltalande men; fem kronor per bok kunde jag inte avstå. Kanske var det ödet som drog mig till boken, visst känns det så nu efter.

Jag älskade boken från första början, karaktärerna är så fina och jag har verkligen fått lära känna de på ett sätt som känns så självklart och nära.

Boken handlar om de fyra syskonen Lisa, Jennifer, Amanda och Hannah som försöker ta sig igenom livets svåra utmaningar efter att precis förlorat sin mamma, Barbara. Vi får följa med det kommande året i upp och nergångar, i sorg och glädje, i vilsenhet och rädsla men också i trygghet. Vi får ta del av brev som Barbara skrivit till sina döttrar när hon var döende.

Det var en berättelse som tog mig med storm och som lindade sig om mig redan från allra första sidorna. Den är så kärleksfull, så rolig, klyftig och sorglig. Det var såklart gånger då jag inte älskade den, när den bitvis var lite tråkig men det var aldrig att jag inte kunde fortsätta.

Det här är en bok jag kommer läsa många gånger, som kanske kommer hjälpa mig genom livet och som förhoppningsvis alltid kommer ha en plats i både min bokhylla och mitt hjärta. En bok som kommer vikas och slitas ut, som kommer lånas ut och kanske ta sig vidare till någon annan som tycker lika mycket om den som jag.

Tack Elizabeth för den här magnifika boken, jag är dig evigt tacksam. Perfektion.